För mig var det droger, cigaretter, alkohol m.m. Tills Aaron Jayne gav mig tankeställare i lördags kväll. Beroende är ju på både gått och ont. I det sammanhang jag var inne på då är det ganska så negativt men i det sammanhang Aaron talade om är det det man blir och behöver vara som kristen. Oj vad sa han nu?, tänker du.
Så här:
Vi oj förlåt, "jag" sitter i kyrkan och väntar på att dom okristna skall komma och att dom sjuka skall komma så att "jag" kanske kam lägga händerna på dom. Men vi behöver förflytta oss. Vi är fortfarande kyrkan och lila kristna fast vi går utan för kyrkobyggnadens väggar. Eller menar ni att ni bara är kristna i kyrkobyggnaden. Då kan du sluta upp med kristendomen helt och hållet.
Iaf. Vi behöver få medlidande av dom som är sjuka. Och det får vi inte för än vi går ut och möter dom öga mot öga. Och när vu väl har gjort det för första gången/andra gången så kommer vi få sjukt medlidande och vi kommer bara älska dessa människor på alla sätt men vi blir också beroende på ett bra sätt. Vi vill bara hjälpa mer och mer och mer...folk. Men första steget är att lyfta på baken och våga säga "Hej! Får jag be för dig?!" det värsta som kan hända är väl att dom kallar dig idiot. Ojoj vad jobbigt tänker du.. Dock har inte Gud sagt att vi skall överleva när vi går ut på mission. De är jobbigt.
Nee. Nu skall jag jobba på mitt eget så får ni jobba på ert egna. Jag behöver börja med att säga hej till folk.
Bless!
Ps. Ge gärna kommentarer/frågor. Alltid kul att fundera över. Hoppas på att kunna svara med.
//A
Du inspirerar och uppmuntrar.
SvaraRaderaKeep up the good work!
Hej! Jag har alltid förundrat mig över att det finns så oändligt många olika inriktningar när det gäller kristen tro, det kanske Du håller med om. Jag är lite till åren kommen och i min ungdom kom jag i kontakt med olika församlingar, Frälsningsarmén, Missionsförbundet, Svenska kyrkan och Pingstkyrkan för att bara nämna en del. Men Gudstron grundades redan i småskolan av en troende fröken (lestadian), från norrland, Parackas Vittangi, tror jag det hette. Hon undervisade i kristendom som då var ett skolämne.
SvaraRaderaFör att göra ett långt livs historia kort så kunde jag inte förlika mig med tanken att Gud ville bli tillbedd med en sådan oreda av församlingskonstellationer. Gud är ju inte oordningens Gud utan fridens. Så jag började söka efter Guds folk som ju måste finnas!
Fick då kontakt med Jehovas vittnen, som mycket riktigt stämde in på Jesu bön i Johannes 17.
Vore intressant att få veta hur Du ser på den kristna tillbedjan av Gud. Är det ett självändamål eller en uppgift som Gud har för var och en. Och hur viktigt är det att lära känna Gud som person och vid sitt egennamn? Du får svara om Du vill, det vore intressant!